När en global kris inträffar måste hjälpen komma snabbt – det kräver oftast samordning och informationsflöde mellan människor som inte talar samma språk. I kristider behöver människor omedelbar tillgång till viktig information.
Därför kan översättare och tolkar spela en viktig roll för att stödja aktiviteterna för respondenter som är involverade i kriskommunikationsscenarier. Till exempel visade Covid-19-krisen hur viktigt det är för människor att få information på ett språk de förstår. Som ett resultat av detta växer nu många forskargrupper fram som studerar översättning som ett medel för kriskommunikation.
Krisöversättning
I sin senaste artikel beskriver Sharon O’Brien, biträdande dekan för forskning vid fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap vid Dublin City University, krisen (eller katastrofen) som “plötslig eller oförutsedd.” ett snabbt insättande som allvarligt kan störa en individs eller teams arbete och utgöra en viss risk eller fara.
Tillsammans med Federico Federici, professor i interkulturell kriskommunikation vid University College London, började de utforska behovet och användningen av översättning och översättning som svar på krisen, såväl som översättningens roll som ett riskreducerande verktyg i katastrofhantering. . Det vill säga, det är en pågående process för regeringar, företag och civilsamhället att planera och mildra katastrofer, att reagera omedelbart efter och under en katastrof och att vidta åtgärder för att återhämta sig från konsekvenserna.
Eftersom kriskommunikation är väletablerat som ett område, var det tillrådligt att bygga vidare på det för att skapa termen “krisöversättning” (dvs. varje form av språklig och kulturell överföring som ger tillgång till information under nödsituationer). ).
Grundförutsättningen bakom begreppet krisöversättning förblir densamma: i den moderna eran av ökande globalisering, urbanisering och migration måste kommunikationen före, under och efter krisen vara flerspråkig och mångkulturell. Denna kommunikation sker genom översättning och översättning.
Utbildning för civila översättare
Som O’Brien uttrycker det, “professionella översättare och tolkar är en skattkammare av kriskommunikation.” Kommer det att finnas ett tillräckligt utbud av denna tillgång under krisen?
Översättning och tolkning är inte lika etablerade runt om i världen, och även översättare och tolkar kan drabbas av krisen och därmed tillfälligtvis oförmögna att tillhandahålla typiska servicenivåer. “När människor möter en kris, det är precis vad en utbildad professionell lyx är – en otillgänglig lyx,” sade O’Brien.
Enligt Federici kan en översättare i en krissituation vara “varje person som kan medla mellan två eller flera språk- och kultursystem utan särskild utbildning eller specialisering.” Volontärarbete ses således som “ett legitimt sätt för människor att delta i aktiviteterna i sina samhällen” och förtjänar därför erkännande och respekt.
Sådana volontärer kanske inte har någon formell översättningsutbildning. Det är därför en grupp “civila översättare” har tagit fram material att utbilda. Gruppen heter INTERACT (International Crisis Translation Network), ett projekt som finansieras av Europeiska unionens forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020.
Dessutom har INTERACT-teamet gemensamt utvecklat en mastergradsmodul om krisöversättning vid University of Auckland, University College London och Dublin City University. Syftet med dessa pågående moduler är att göra det möjligt för översättningsstudenter att utveckla en uppsättning färdigheter för att stödja flerspråkiga krissituationer.
Maskinöversättning som svar på kris
Med tanke på produktionshastigheten som maskinöversättning (MT) tillåter och dess onlinetillgänglighet på växande språk, kan det anses vara den mest lämpliga tekniken för att svara på en kris.
“MT verkar vara det mest logiska verktyget när översättningshastighet krävs,” sa O’Brien. Det senaste beviset på användningen av MT som svar på kriser var den snabba utvecklingen av MT-motorer för att hjälpa ukrainska medborgare.
Användningen av MT i krisöversättning har tekniska, operativa och etiska begränsningar, enligt en studie från 2020. Med tanke på att MT ännu inte är en perfekt teknik, kan användningen för kommunikation i en kris vara mycket problematisk. Att få fel budskap i kriskommunikation kan få allvarliga konsekvenser.
Enligt samma studie finns det utöver kvalitetsproblemet några frågor som behöver åtgärdas
- brist på stora språkliga data för att skapa översättningsmotorer
- bristande täckning för språk som kan krävas som svar på krisen
- brist på domänspecifika motorer som täcker krisinnehåll
- behovet av kraft och infrastruktur för att hantera teknik
- brist på språklig erfarenhet för att redigera tal
MT FoU-gemenskapen fortsätter att ta itu med dessa frågor och letar bland annat efter sätt att förbättra språktäckningen för resurssnåla språk.
Ett annat viktigt hinder: de som reagerar på nödsituationer kan vara omedvetna om fallgroparna med MT-teknik. Att använda ett gratis onlineverktyg kan verka som ett enkelt beslut, att rädda liv är en prioritet och resurserna är knappa. Behovet av grundläggande MT-läskunnighetsutbildning är tydligt.
