Det finansiella systemet fyller många viktiga funktioner, inklusive tillhandahållande av betalningssystem för utbyte av varor och tjänster, produktion av information och fördelning av risker och effektiv fördelning av kapital (Merton 1995). Det finansiella systemet och bankinstitutioner har ställts inför ett antal utmaningar under det senaste decenniet, inklusive en ny regleringsmiljö, efterdyningarna av Covid-19-epidemin och omvandlingen av affärsmodeller till rena koldioxidfria ekonomier. Dessa frågor har analyserats i tidigare serier om The Future of Banking (Bolton et al. 2019; Carletti et al. 2020; Bolton et al. 2021). Ett annat stort problem är den tekniska förändringen. Agenter, institutioner och marknader som utför finansiella funktioner har historiskt snabbt antagit ny teknik, särskilt dator- och informationsteknik. Inte överraskande är finansbranschen en av de mest sårbara för digitalisering och ny teknik för att bearbeta stora mängder information. Detta bekräftas till exempel av spridningen av fintech, som erbjuder nya betalnings- eller mäklartjänster (Figur 1 visar en ökning av investeringar i FinTech).
Figur 1 Ökade investeringar i FinTech
Anteckningar: Baserat på ett urval som täcker 78 länder från 1:a kvartalet 2010 till 2:a kvartalet 2021. Data för 2021 extrapolerades baserat på data observerade fram till andra kvartalet 2021. 2 Herfindahl-Hirschman Index (HHI) är beräknat för alla länder i urvalet. Källor: PitchBook Data Inc; författarnas beräkningar. BIS Quarterly Review, september 2021
Den fjärde rapporten i Future of Banking-serien (Duffie et al. 2022) innehåller tre breda budskap. Den första tanken med rapporten är att utvecklingen av ett modernt, interaktivt och effektivt betalningssystem baserat på bankinsättningar är möjlig och önskvärd. Utvecklingen av centralbanksteknik för digital valuta (CBDC) bör främst syfta till att övervinna marknadsmisslyckanden och bör inte skyndas på utan noggrant övervägande. Den andra uppfattningen är att ökad användning av konsumentdata möjliggör ökad effektivitet, men inkluderar även potentiella risker i termer av integritetsfrågor, minskad konkurrens och potentiellt ökad inkomstskillnad. Den tredje synen är att digitaliseringen av marknadsvärdepapper har politiska och ekonomiska konsekvenser som måste åtgärdas.
Ladda ner Teknik och ekonomiDen 4:e Future Banking Report är här.
Brott mot betalningssystemet
De flesta centralbanker undersöker nu utvecklingen av CBDC med nyckelmål som att öka effektiviteten och inkluderingen av betalningssystem. Många kämpar också med andra FinTech-betalningsmetoder, såsom stabilcoins, neo-banker och “snabba betalningssystem” baserade på generella realtidsavvecklingar av betalningar gjorda av banker. CBDC har ett antal potentiella fördelar, som att öka effektiviteten och konkurrenskraften hos betalningssystem och främja finansiell integration. Men rapporten hävdar att det är för tidigt att åta sig att distribuera CBDC i många länder, särskilt i USA. Kostnaderna och fördelarna är enorma och kommer att förbli osäkra tills de upptäcks av teknik och policyforskning. Den största utmaningen för CBDC:s design är hur man skyddar pengar samtidigt som man tvättar pengar och kontrollerar illegala aktiviteter.
Samtidigt måste beslutsfattare undersöka lämplig roll och reglering av nya betalningsmekanismer, öka täckningen och interoperabiliteten för snabba betalningssystem och göra justeringar för att öka konkurrensen i bankernas betalningssystem. Digitala valutor kan ha en skadlig effekt på reglerade bankinstitut, särskilt i den mån de påverkar finansieringskostnaderna och potentiellt undergräver kreditsäkerheten. Men det är för tidigt att dra slutsatser av detta. Utformningen av CBDC:er har inte lösts. Dessutom har tillämpningen av CBDC en internationell dimension som kan störa inhemska monetära system. Med den utbredda användningen av CBDC har det hävdats att vilken nationell valuta som helst kommer att vara lika lätt att använda vid gränsöverskridande betalningar som alla andra, och att detta kan undergräva den amerikanska dollarns dominans och minska driftskostnaderna. Men om CBDC:er inte interagerar direkt, kommer flera CBDC-bryggjusteringar att krävas (Auer et al. 2021).
Datamätning och datautvärdering
Informationsteknik är en annan policyfråga som kräver uppmärksamhet och specifika bedömningar och policyrekommendationer för tillhandahållande av finansiella tjänster. Med framsteg inom artificiell intelligens (t.ex. maskin- och djupinlärning) minskar en ökning av mängden och variationen av information avsevärt kostnaden för att få information (Goldfarb och Tucker 2019). Rapporten analyserar hur beslutsfattande och ny informationsteknik hotar vår ekonomiska och sociala ordning, samt levererar extraordinära effektivitetslöften. Uppgifterna kan minska problemet med bristande efterlevnad, vilket leder till fokus på svaga idéer, ackumulering av resurser där de inte behövs, och de varor som säljs till konsumenter som värdesätter andra produkter mer. Att lösa sådana inkonsekvenser kan leda till kraftiga produktivitetsökningar. Men företagens användning av information undergräver också konsumenternas integritet och gör dem sårbara för manipulation. det riskerar att stärka den monopolmakt som urholkar konsumenternas överskott; och detta förvärrar inkomstojämlikheten, vilket kan försvaga stödet för den liberala demokratin.
Det finns inga enkla svar på dessa utbyten. Varje genomtänkt tillvägagångssätt bör dock baseras på mätning. Att mäta data är ingen lätt uppgift. Vi erbjuder en mängd olika datamätningsmetoder som kan användas för att mäta kvantiteten, personliga värderingar och sociala välfärdskostnader och fördelar med moderna företags användning av data.
Teknik, information och handel på värdepappersmarknader
Utvecklingen av informationsteknologi har förändrat hur riskmarknader fördelar risker och upptäcker värdet av tillgångar. I synnerhet sker värdepappershandel i allt högre grad på elektroniska plattformar som hanteras av kommersiella företag, som andra FinTech-företag, som använder algoritmer för att matcha köpare och säljare, utveckla innovativa prissättningssystem och tjäna pengar på stora mängder information som erhållits genom handelsaktiviteter. deras plattformar. Sammantaget har denna utveckling intensifierat konkurrensen mellan handelsplattformar och värdepappershandlare, vilket resulterat i minskade handelskostnader för investerare. Rapporten pekar ut fyra områden som förtjänar att uppmärksammas av politiker.
För det första, för att klara av marknadsfragmentering, behöver investerare snabb tillgång till marknadsdata och en konsoliderad bild av marknadsdata per handelsplats (“konsoliderat band”). Priset på marknadsdata har dock stigit de senaste åren, vilket ger upphov till oro över marknadsmakt över data från handelsplattformar. Dessutom, i skarp kontrast till Förenta staterna, finns det fortfarande inget konsoliderat band på EU:s kapitalmarknader, trots bestämmelser i nya regleringstexter. Det andra relaterade problemet är “fördröjningsskiljedom”. På grund av högfrekvent handel kan investerare använda informationen innan den återspeglas i priserna, vilket förvärrar det negativa valet för långsamma handlare. Det är inte lätt att minska denna negativa externa påverkan, eftersom snabb tillgång till marknadsdata också gör det möjligt för sena skiljemän att tillhandahålla likviditet vid behov. För det tredje kan ökande volymer av mörk handel försvaga likviditeten och prisupptäckten på lätta marknader. För att komma till rätta med detta problem har EU:s tillsynsmyndigheter begränsat volymen av mörk handel i mörka pooler. Denna tröskel leder dock inte till ökade inkomster (handel över disk mellan återförsäljare och investerare, som är föremål för mindre stränga insynsregler än vad som händer på börser). Detta kräver mer regulatorisk uppmärksamhet för inkluderingen. Slutligen innebär digitaliseringen nya risker för den finansiella stabiliteten, såsom plötsliga prisfluktuationer (”flash-krascher”) på mycket kort tid. Rapporten analyserar faktorerna bakom dessa händelser och erbjuder skydd: bättre samordning av växlingsmekanismer mellan marknader.
Referenser
Auer, R, P Haene och H Holden (2021), “The Future of Multiple CBDC Agreements and Cross-Border Payments”, BIS Papers No. 115, Bank for International Settlements.
Bolton, P, S Cecchetti, JP Danthine och X Vives (2019), Äntligen ljudet? Bedömning av decenniet av budgetförordningThe Future of Banking 1, CEPR Press.
Bolton, P, H Hong, M Kacperczyk och X Vives (2021), Det finansiella systemets motståndskraft mot naturkatastroferFuture of Banking 3, CEPR Press.
Carletti, E, S Claessens, A Fatas och X Vives (2020), Post-Covid-19 Banking Affärsmodell i världenThe Future of Banking 2, CEPR Press.
Duffie, D, T Foucault, L Veldkamp och X Vives (2022), Teknik och ekonomiThe Future of Banking 4, CEPR Press.
Goldfarb, A och C Taker (2019), “Digital Economy”, Tidskrift för ekonomisk litteratur 57 (1): 3-43.
Merton, RC (1995), “Functional Perspectives of Financial Mediation”, Finanshantering 24: 23-41.
